Få ett kostnadsfritt offertförslag

Vår representant kommer att kontakta dig inom kort.
E-post
Namn
Företagsnamn
Meddelande
0/1000

Konsten att "anpassa mätområdet" för sexaxliga kraftsensorer: hur väljer man rätt kraft- och vridmomentområde för ditt användningsområde?

2026-10-09 13:13:27
Konsten att

Konsten att "anpassa mätområdet" för sexaxliga kraftsensorer: hur väljer man rätt kraft- och vridmomentområde för ditt användningsområde?

Inom områdena robotpolering, precisionsmontering och mekanisk forskningstest kan en sexaxlig kraftsensor samtidigt samla in data om krafter i tre riktningar (Fx, Fy, Fz) och moment i tre riktningar (Mx, My, Mz). Många användare fokuserar endast på axiell kraftomfång och ignorerar momentanpassningen vid val av sensor, vilket leder till att sensorn snabbt överlastas och skadas, eller att detektionssensitiviteten blir otillräcklig på grund av för stort omfång. En rimlig anpassning av kraft- och momentomfången är nyckeln till att utnyttja flerdimensionella kraftsensorer effektivt.

Först och främst måste de faktiska belastningsförhållandena för utrustningen kartläggas, och man måste skilja mellan statisk spänning och dynamisk stödbelastning. Under många driftsförhållanden är den axiella kraften inte stor, men kraftens angreppspunkt ligger långt från sensorns monteringsytans plan, vilket ger upphov till ett stort vridmoment. Även om den axiella kraften inte överskrider det nominella värdet kan vridmomentet ändå överskrida momentområdet, vilket direkt kan orsaka skada på den elastiska kroppen – detta är också en vanlig orsak till fel på flerdimensionella sensorer. Vid modellval kan specifikationerna inte fastställas enbart utifrån axiell drag- och tryckkraft; det vridmoment som uppstår under de faktiska driftsförhållandena måste även beaktas. För det andra behöver kraftområdet och momentområdet inte stå i någon fast proportion. På marknaden finns många icke-standardiserade, anpassade flerdimensionella kraftsensorer som kan realisera ett stort kraftområde med ett litet momentområde eller ett litet kraftområde med ett stort momentområde. Till exempel är kontaktkraften mycket liten vid robotens finpolsningsoperation, men utkragslängden är lång, vilket lätt ger upphov till ett stort vridmoment – därför är en konfiguration med liten kraft och stort moment lämplig. Vid pressmonteringsprov är däremot den axiella tryckkraften stor och vridmomentet litet, varför en lösning med stor kraft och litet moment föredras.

4.png

Samtidigt måste en säkerhetsmarginal reserveras. Det rekommenderas att en säkerhetsfaktor på 1,22 gånger används utifrån den teoretiska beräknade lasten för att förhindra ögonblicklig överlast vid dynamisk påverkan; undvik att blint välja ett för stort mätområde. Om området är för stort kan svaga kraftsignaler lätt dämpas av brus, vilket minskar mät noggrannheten och förlorar effekten av fin kraftstyrning.

Dessutom påverkar installationsstrukturen indirekt det faktiska spänningsläget. Orationella verktyg och för långa adapterflänsar förstärker vridmomentet. Vid bestämning av mätområdet bör vi också optimera den mekaniska installationslösningen samtidigt för att minska störningen från extra vridmoment.

Med ett ord handlar valet av sexaxlig kraftsensor inte enbart om att välja den högsta kraftindikatorn. Endast genom att fullständigt analysera de faktiska arbetsförhållandena, ta hänsyn till kippmomentet, anpassa kraft- och momentomfånget på ett rimligt sätt samt beakta säkerhetsmarginalen och detekteringskänsligheten kan den flerdimensionella kraftsensorn visa sin fulla prestanda och användas i olika testscenarier, såsom robotmanuell styrning, automatisk testning och vetenskaplig kalibrering.

En sexaxlig kraftsensor kan upptäcka kraft och moment i XYZ-riktningarna samtidigt, vilket gör den till den centrala sensorn inom intelligent automatisering och precisionsdetektering.

Huvudsakliga användningsområden:

Manuell styrning av samarbetsrobot, flexibel slipning och polering med robot, automatisk montering av precisionsdelar, online-detektering av industriell pressmontering, draginlärning av robot, adaptiv greppfunktion med kollisionsundvikning för robotar, mekanisk provning av bilkomponenter, strukturell belastningsprovning inom luft- och rymdfart, kraftmätning för medicinska robotar, kraftövervakning av rehabiliteringsutrustning, mekaniska forskningsexperiment vid högskolor och universitet samt prestandakalibreringsprovning av nya material.

1.png

Innehållsförteckning